Ta party-knark på allvar!

Allt fler svenskar gör det. Kristofer Andersson på Aftonbladet Kultur gör det definitivt.  P1 Konflikt gör det inte alls. Inte Jan Jönsson (L) eller Aftonbladets ledarredaktion heller. Dags att ta party-knark på allvar!

I början av juni publicerade EUs narkotikamyndighet, EMCDDA, sin årliga lägesrapport och utifrån den rapporten kan man konstatera att tillgången på kokain är fortsatt hög i Europa, det finns ökad tillgång på MDMA med hög renhetsgrad och att akuta kokainrelaterade skador ökar. Uppgifter visar även att de kokainrelaterade dödsfallen ökar i Sverige.

Så, efter flera års tystnad från ansvariga politiker och en narkotikapolitisk debatt som mest handlat om pajkastning och medvetna missförstånd kring cannabis eller opioider, så är det nu dags att vi tar party-knarkandet på allvar!

Nyligen gjorde Konflikt i Sveriges Radio P1 ett program där de också tog avstamp i att kokainproblemen ökar i Sverige. Men istället för ta ett aktuellt och mycket viktigt ämne på allvar så gjorde de ett spekulativt och fördomsfullt program. Utan en enda kritisk röst agerade de megafon åt politiker, Ygeman (S) i detta fallet, som propagerade för den väldigt vaga kopplingen mellan över- och medelklassens kokainbruk och den senaste tidens ökade antal gängmord i förorten. Denna åsikt fick ytterligare spridning i Aftonbladet när Stockholms stads Socialborgarråd Jan Jönsson (L)  skrev att ”Så länge vi köper knark kommer våldet pågå”. Även Expressen publicerade en artikel på nyhetsplats av Arne Lapidus (1 juli) med budskapet att ”Kokainköpare i rika förorter bidrar till dödsskjutningar”.

Är det inte lite konstigt att såväl Sveriges Radio, Expressen, ansvariga politiker och Aftonbladets ledarsida (5 juli) verkar tro att kriminalitet och dödligt våld är allvarliga problem som enkelt löses genom att brukare av kokain får skämmas mer? 

För att stärka sin tes går P1 Konflikt till London där borgmästare Sadiq Khan och diverse polischefer, sedan en tid tillbaka också argumenterat för detta. Även i Storbritannien finns det gott om kritiker till denna koppling. Både forskare och journalister. En av de mest kritiska är VICE-journalisten Max Daly som nyligen belönades med The Orwell-Prize 2019 Exposing Britain’s Social Evil Prize Winner. Daly har bl a kartlagt domar i flera uppmärksammade mord på unga, som till viss del påminner om de svenska aktuella morden. Han konstaterar att det är väldigt förenklat, och fel, att skylla morden på och av unga, ofta kriminellt belastade, på överklassens efterfrågan av party-droger. Istället är det ofta personliga oförätter, hämnd eller taskiga kommentarer i sociala medier som varit de utlösande faktorerna för dessa mord. Varför nämner inte P1 Konflikt denna kritik? Varför gör de inte själva denna typ av research i Sverige?

Såväl P1 Konflikt som flera andra hänvisar också till en BRÅ-rapport (2018) som stöd för att de rikas lyxknark föder gängkrigen. Men BRÅ-rapporten konstaterar endast att unga som uppger att de använt narkotika är vanligare i skolor i stadsdelar med hög medelinkomst men andelen misstänkta för narkotikabrott är färre i dessa stadsdelar. Illa nog och något för polisen att fundera kring såklart. Men siffrorna gäller gymnasieelever och det är cannabis som är den vanligast förekommande illegala drogen denna åldersgrupp.

BRÅ-rapporten säger inget om att överklassen använder mer kokain än andra grupper. Tvärtom finns det många signaler på att party-knark ökar i många olika åldersgrupper, i många olika miljöer och att en utjämning har skett i landet. (CAN, 2019) Det används mycket droger på klubbar, open-airs och svartklubbar i Stockholm men också på Harry’s och det lokala Stadshotellet. Det finns gott om party-knark även i Borås, Borlänge och Blekinge.

Men allt P1 Konflikt och Aftonbladets Ledarsida hittar är till Danderyd, och där tycker de att det är rimligt att lägga ansvaret för att lösa allvarliga samhällsproblem som gäng-kriminalitet och mord…

Vi behöver mer kunskap om förekomsten av party-knark som kokain, MDMA/ecstacy och ketamin i Sverige. Vi behöver nya idéer för att minska narkotikarelaterade problem i nöjesmiljöer. Och vi behöver fler sätt för dessa narkotikabrukare att hitta till hälso- och sjukvården vid behov. Men för att göra detta måste vi börja ta frågan på allvar. Dags att ta party-knark på allvar!

Ett lysande undantag, någon som tar party-knark på allvar, är Kristofer Andersson på Aftonbladet Kultur (15 juni) där han skriver "Aldrig har jag sett så många ta så mycket droger". Kristofer tar både party-knark och de som använder det på allvar. Fortsätt så, tack!

Nicklas Kartengren
Club Health Sweden

PS. Jag tycker egentligen inte att party-knark är ett så himla snyggt uttryck. Men bättre än lyx-knark, party-droger osv. Ju mer jag tänker på det, så är knark ett rätt bra ord för narkotika. Knarka är också helt ok. Däremot tycker jag ordet knarkare är ett stigmatiserande uttryck för de som använder narkotika, så det försöker jag undvika.