Dansa Utan Droger - rätt värdelöst!

Hösten 2018 startade Göteborgs Stad kampanjen Dansa Utan Droger, DUD. Syftet är att ”skapa opinion kring narkotikaanvändandet på krogen” och kampanjen drivs i sociala medier där man uppmanas att filma när man dansar och sen sprida denna film under hashtaggen #dansautandroger.

Nyligen upptäckte jag att kampanjen under sommaren också körs på annonstavlor på stan. Exempelvis på Kungsgatan och på Avenyn där reklambyrån lyckats kombinera annonstavlorna med en uppmärkt ruta på marken framför med texten DANS GOLV.

Hmm… Det finns flera problem med denna kampanj. Dels verkar PR-byrån vara helt värdelös. ”DUD handlar om att lyfta den sköna upplevelsen i ett drogfritt krogliv.” Alla inser nog hyckleriet med att klubbar, pubar och krogar som lever på att sälja en drog, alkohol, uppmanar till ett drogfritt krogliv.

Ett annat problem är på vilken teoretisk grund denna insats bygger på. ”Förekomsten av droger har länge varit ett problem i Göteborgs nöjesliv. För att bryta utvecklingen går vi ihop under DUD för att stoppa den” säger de själva. Hur då? Tror de att det används mindre narkotika på krogar i Göteborg om fler delar filmer på sig själva när de dansar? Nja knappast. Och det är nog inte ens syftet med kampanjen.

Tanken med DUD är, tror jag, att på liknande sätt som Knark är Bajs-kampanjen stärka de negativa attityder hos den majoritet som INTE använder narkotika eller hos de som är lite tveksamma så de inte ska börja.

Men problemet är att i denna målgrupp, unga vuxna som jobbar på eller besöker krogar, har förmodligen en majoritet redan använt narkotika.

I den enkät som Göteborgs Stad själva genomfört med krog-personal (RUS, 2018) så uppger 53 % av de tillfrågade att de någon gång har använt narkotika. Liknande resultat finns i Stockholm där 61 % av tillfrågade krog-personal uppger att de använt narkotika (STAD, 2018). Det saknas bra svenska studier om drogvanor i nöjeslivet men studier gjorde i Norge, som är mer likt Sverige än ex Nederländerna, visar att en majoritet även där har använt narkotika (FHI, 2017). Och i en ännu inte publicerad kartläggning av svenska unga vuxna som regelbundet besöker klubbar/festivaler med elektronisk dansmusik hade 72% använt narkotika någon gång och 59% senaste året. (STAD, 2019).

Så även om vi fortfarande har relativt låga siffror för narkotikabruk i Sverige och det skulle kunna funka med media-kampanjer för att stärka den majoritet som redan har negativa attityder så är detta förmodligen värdelöst i nöjesmiljöer. De studier och kartläggningar som finns visar att en stor del, förmodligen en majoritet, redan använder narkotika på klubbar, pubar och krogar.

Då är det bättre man riktar informationsinsatser till denna målgrupp. Med tips hur man minskar risker, skador och problem av narkotikabruk.

/Nicklas Kartengren

Ps. Jag är inte säker... men har själv tidigare använt referensen Hansen & Graham, 1990 för att förklara effekten av Normative Education, dvs att korrigera missuppfattningar om vad som uppfattas som "normalt" för att förebygga bruk av alkohol, tobak och narkotika, det vi ibland kallar majoritets-missförståndet.